När det är helt jävla svart därinne, del 2

Jag träffade en gynekolog för att snacka svampinfektion och passade på att prata om pms och nedstämdhet. Det är väl lika bra, tänkte jag.

Svaren jag fick var inte så givande. Han valde att tolka det som att jag är deprimerad på heltid, men det är jag inte och jag är inte intresserad av att medicineras på heltid för något som jag är ibland. Han var en mycket trevlig man, säkerligen mycket kompetent, men han pekade hela tiden bort från sig och sin verksamhet. Antingen kunde jag vända mig till psykvården vilket jag känner att jag drar mig för.

Han rekommenderade mig också att kolla vad som finns på apoteket, och så finns det ju en stor kunskapsskatt bland alternativmedicin. På frågan vad han kunde göra för mig började han svepande prata om hormoner, vilket jag snabbt klippte av och sa att jag inte ville ha. Och där tog förslagen slut.

Känns ju lite bakvänt att gå till apoteket för att kolla runt när jag för en stund sedan satt inne hos en läkare som inte kunde erbjuda mig något vettigt. Vårdsverige, när ska du överraska mig positivt? Du gör mig såhär trött:

funny gifs

10 thoughts on “När det är helt jävla svart därinne, del 2

  1. Det finns hjälp att få. Läste om det nyligen, ska se om jag kan googla upp det.

    Och fin blogg. Jag var skeptisk till en början men charmades.

  2. Den traditionella vården kan nog tyvärr ofta inte erbjuda så mycket mer än läkemedel och operationer, typ. Om man inte har den typen av åkomma som lämpar sig för sådana behandlingar så kan det vara bättre att vända sig till andra vetenskaper. Jag tror att det kunde vara värt att prova akupunktur, som faktiskt inte är så flummigt som det kan verka. Jag fick akupunktur mot tinnitus för ett antal år sedan, det hjälpte inte mycket mot själva tinnitusen men var däremot bra mot den ångest som den gav upphov till. Som sagt, värt att testa!

  3. Jag håller med om att Majas svar var bra. Om inte jag minns helt fel så fick en kompis till mig, som hade liknande problem, anti-depressiva som hon bara behövde ta under de dagar hon mådde som sämst. Jag förstår att du drar dig för det, men jag skulle ändå råda dig att kontakta psykvården. Försök se till i den mån det går att må hyfsat bra när du gör det för…well, vi vet ju alla hur ”bra” svensk vård kan fungera och att en kan behöva kämpa och stå på sig för att få hjälp. Å andra sidan kan jag säga att i de fall jag har haft kontakt med psykvården så har det inte varit några problem och jag har blivit väldigt väl bemött, så en ska ju också veta att det är ju det som är dåligt en hör om. De bra historierna hörs ju mer sällan…Så var beredd på att kämpa men du ska också veta att det kan gå.

  4. Det är absolut värt att ge ssri-preparat en chans, de hjälper väldigt många. Om det inte fungerar för dig så vet du det på ett par månader. Själv mår jag väldigt bra av citalopram, men det är mot vanlig depression.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s