Tarmar och livmoder lite som hönan och ägget

För en vecka sedan så fick jag plocka på mig lite nya erfarenheter. En förmiddag kände jag hur något var på gång i kroppen… aja baja, det här känns som en begynnande svampinfektion. En klar olustkänsla i fittan, lite sträva slemhinnor och man känner liksom hur det ömmar långt inne i slidan. Men uppe på det även problem med magen, lite tätare toabesök och illamående. Jag hade en svampinfektion som var precis så är i vintras, den var kortvarig, men så arg så att den satte hela bäckenbottslandet i obalans. Ve och fasa, nu var det på gång igen. Men, istället för att låta det gå över eller köpa något receptfritt på apoteket så tänkte jag besöka en gynekolog denna gång. Jag ringde min lokala vårdcentral för att orientera mig. ”Jaa, det där låter som en svampinfektion som sitter ganska högt upp i underlivet. Då kan man få de symptomen. Men vi har ingen gynavdelning här så du får vända dig någon annan stans” Jag frågar om mvc i Gullarsplan blir den närmst geografiskt sett men får svaret ”Va, du ska väl inte besöka en barnmorska heller. Nej, jag vet inte vart du skall gå”, samtal slut och ingen hjälp på vägen (vilken service, må de vinna ett worst of pris). Har bott i stan ett par år, men har ingen koll på vart man får tag på en gynekolog. Jag googla de runt lite, men de flesta har ju öppna mottagningar på morgonen, även tidsbokningen då. Jag satt på ett kontor som jag inte kunde lämna utan att ringa in en ersättare (som alla var på semester).

Mamma Mia Karlavägen har drop-in, som man hinner med även om man jobbar hela dagen (super bra tänkt med tillgängligheten), trevliga lokaler också. Jag kommer in till gynekologen, trevlig kvinna, jag beskriver mina symptom varpå hon brister ut i ”ja men de här är ju magen som är boven, inte tvärt om”, alltså mina magproblem orsakar min olustkänsla i fittan. Hon var säker på att det var magen som var orsaken, någon svamp skulle hon inte hitta i mig inte. Men, mina bedrövande hundögon talade ett annat språk ”var det länge sedan du gjorde en gynundersökning så kan vi göra en nu om du vill?” Ja tack, sa jag. Upp i stolen, hon hafsade in instrumenten, kollade och sa ”nej här ser allt jätte bra ut”, kände med fingrarna och sen klart. Klart?! Vad kan det ha tagit, 15-20 sekunder. Jag kände mig lurad, och dum. Berövad på en ordentlig gynundersökning bara för att lugna den där tjejen med fitt-hypokondri som förmodligen bara hade käkat nåt olämpligt. Uppe på det så fick jag ingen förvarning om när hon gjorde vad, fick därför ett ryck när både instrument och fingrar undersökte mig – jag tycker det är obehagligt. Oavsett om man går en gång i veckan tycker jag att man kan få bli guidad igenom om vad som komma skall, jag ser ju inte när hon är på väg att stoppa in instrumenten.

Förresten, varför har inte alla gynekologer en spegel såsom hos tandläkaren, jag skulle älska att själv få se fittan såsom gynekologerna ser den!!! Nåja, det känns lite som hönan eller ägget, vad kom först. Fittproblem som orsakar magproblem, eller magproblem som orsakar fittproblem, borta är dom nu i alla fall. Men en erfarenhet rikare på tvivelaktig vårdservice och berövad på en ärlig gyn undersökning blev jag i alla fall.

Annonser

5 thoughts on “Tarmar och livmoder lite som hönan och ägget

  1. Appråpå magen och fittan – hönan och ägget, så kan laktiplus (goda magbakterier) vara ett sätt att åtminstone komma i rätt rikting i kampen mot svampinfektioner. Jag hade känningar till svampinfektioner i stort sett varje månad förut och många gånger fullt utblommade som tog några veckor för att lägga sig och då var det ju snart dax för mens igen och nya känningar.. Men det som jag tror fick det att ordna upp sig var laktiplus (bland annat.. man vet väl aldrig riktigt vad som funkar eller inte men det kändes som det gjorde skillnad, och det fina är dessutom att det funkar i förebyggande syfte..). Jag tänker att det kan ju vara värt att prova för den som inte har provat, kanske funkar det för fler än mig! För receptfria krämer på apoteket är helvetet själv, jag blir arg bara jag tänker på hur många slemhinnor som blivit förstörda och hur många sexliv som blivit helt körda i botten på grund av en överanvändning av dessa krämer.. Jag måste även slå ett slag för den fantastiska menskoppen såklart! För sköra slemhinnor och tamponger är ju ingen hit.

  2. testa SÖS mottganing. dom är superbra. och sist jag var där fick jag kolla i en spegel och hon visade när hon undersökte!

  3. Jag har inte funderat så jättemycket kring sjukvårdens bristande bemötande, för jag har alltid träffat bra och förklarande gynekologer och barnmorskor. Förren nu. I våras tog jag mitt första cellprov, och sen rullade en hel cirkus av klumpiga formuleringar, okänsliga kliniska brev och till slut en operation nu i onsdagsi underlivet där jag fick skrika i högan sky för att få prata med läkaren innan. Jag fattar fortfarande inte riktigt vad som hänt, och vet knappt vad cellförändringar innebär, hur farligt det är/kan bli eller riktigt hur operationen gick till eftersom jag var sövd och ingen har pratat med mig eller ens gett en broschyr. Hela min berättelse finns i min blogg här, http://neaistorastan.blogg.se/2011/august/att-bli-mindre.html#comment . Men rent generellt är det en berättelse om besvikelse, osynliggörande och oförstående.

    Först tänkte jag att det berodde på att sjukvården rent allmänt blivit sämre och personalen inte har tid. Men när jag opererade bort blindtarmen gick de igenom allt steg för steg mycket mer grundligt. Läkaren både pratade och visade vad som skulle ske innan operationen, trots att jag åkte in akut och allt gick rätt snabbt kände jag mig trygg och med i vad som hände. Så nu har jag börjat fundera på varför det blev så annorlunda nu. Är det för att de fått mer att göra? Eller är det för att det är ”en enkel operation”? En del av mig känner att det är den bristande gyn-delen av läkarkåren som spelar in. Kvinnosjukdom. Underlivsoperation.

    Usch så besviken jag är. Och upprörd. Jag vill bara skrika och på något sätt fixa så inte andra unga tjejer behöver gå igenom samma sak, eller snarare på samma sätt.

    • Förstår verkligen din frustration! Vi har pratat om det i redaktionen att det kan bli just sådär. Att en inte ens vet vad som hände riktigt, ingen förklaring erbjuds, och många frågor bemöts med undvikande svar och lämnas obesvarade. Blir så himla arg nu när jag tänker på det! Det finns så många svarta hål inom vården och ”mystiska” kvinnosjukdomar verkar varken vara prioriterat inom forskningen, och tydligen inte ens under behandlingen av dem. Fy fan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s