För ful för sex

Det spökar en osäker högstadieversion av mig själv i mitt huvud. Inte alltid, men ibland. Den som kände sig ful, alltså på riktigt fullkomligt ful, och förfasat räknade födelsemärkena i ansiktet, plågades av sitt överbett och sina för långa armar.

Jag minns att jag stod och pratade men en ”sjysst” kille i min högstadieklass i korridoren i väntan på nästa lektion. Vi pratade väl om någon Ash-låt när han plötsligt sakligt konstaterade att jag hade väldigt små bröst. Bara sådär. Jag sa väl typ ”Jaha” och försökte verka lugn med det hela och fortsatte snacka om Oasis eller Bluetones för att inte göra en stor sak av det.

Min känsla var att jag hade små bröst och att det var lite pinsamt. En väldigt märklig inställning kan jag tycka såhär i efterhand. Men jag borde ha knäat honom i skrevet för den överträdelsen. Hade jag frågat vad han tyckte om mina bröst? Nej. Förstod jag att högstadiet var en ondskefull plats och att folk gjorde just detta; bedömde varandras kroppar? Ja. Men han var ju en sjysst indiekille. Jag hade ju släppt garden och var helt oberedd. Jag kände mig definitivt för ful för sex, och det var ju olyckligt att kommentarer som dessa eldade på det kroppsförakt som jag odlade.

Trots att det känns som att jag har växt i min kropp och som att jag känner mig helt ointresserad av att skriva långa hatlistor på vilka av mina kroppsdelar som är anskrämliga så bor där fortfarande en osäkerhet. Det slog mig när jag läste denna text i Rookiemag om att vara kroppsosäker när en har sex.

Att vara naken inför andra är inte något jag gillar. Enligt mitt huvud har jag fortfarande ett problemområde: min mage. Jag funderar nu lite på hur uppenbart det är för de jag har haft sex med att jag som standardinställning förut nog oftast drog in den, försökt få den att se lite plattare ut. Det spelar i och för sig ingen roll om någon sexpartner märkt detta eller inte. Det som gör mig oroad är att jag fortfarande lägger vikt (!) vid magen och att jag för ett tag sedan kom på mig själv med att ha gått ner i vikt. Min mage kändes plötsligt mer som jag ville ha den. Jag trivdes på ett sätt. Viktnedgången var ett resultat av ett oroligt psyke och brist på matlust och nu när psyket stabiliserats är jag tillbaka i min vanliga kropp igen. Det vill säga: min kropp som den ser ut när jag mår bra. Detta borde ju vara den för mig mest eftersträvansvärda kroppsformen, men nej.

I teorin vet jag att alla kroppar är vackra. Jag har dock lite svårt att applicera det på mig själv ibland. Jag tror inte att jag drar in magen längre, vet inte exakt dock för det var liksom något som efter ett tag skedde per automatik.

Jag vet att det kommer stunder då jag förfasas över min kropp även om de kommer allt mer sällan.

Dock värt att kolla in Rookieartikeln och ta med sig några råd därifrån, som ”Don’t fuck idiots”.

4 thoughts on “För ful för sex

  1. Känner igen mig i det du skriver…… tackar feminismen och fantiastiska kvinnor som ni för att vi kan dela vára erfarenheter och fatta att det inte är ok att má dáligt pga mäns och samhälles syn pá vára kroppar! Instämmer i föregáende kommentar: I love you too fittforfight!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s