Fittsmärtor

Vi fick ett mail ifrån en läsare som länge har känt att hen borde prata med fler om sina erfarenheter av smärtor i fittan. Tusen tack till dig för ditt mail och för att vi får dela dina erfarenheter till andra här på bloggen.❤
/fitt for fight-redaktionen 

Hej,

Jag började precis läsa er blogg, kanonblogg(!), och såg inlägget om vestibulit och kände att någon gång måste jag ju skriva ner det här. Så här kommer en väldigt lång utläggning om min fittas smärtor. Det kanske tar en stund att läsa igenom och jag är ingen skrivare, men jag har försökt att hålla det till fakta och inte brodera ut med överdrivna känslor, även om det fortfarande gör mig upprörd att tänka på.

Det började göra ont efter en semesterresa till Kanarieöarna då jag oväntat fick mens och bara hade stora tamponger med mig. När jag kom hem sved och kliade det i fittan. Svedan gick över, men kliandet satt kvar, och när jag berättade för mamma konstaterade hon att tillsammans med mina klumpiga flytningar var det nog troligt att jag hade svamp. Jag hade precis börjat träffa en ny kille, som jag då enligt allt som var normalt för mig gärna ville ha en massa sex med. Så jag gick med luftiga byxor och kjol utan trosor ett tag och fortsatte ha sex. Men det började göra mer och mer ont och svida och vara riktigt obehagligt. Och nu gav sig inte svedan.

Så, utan att vänta fick jag komma till vårdcentralen, eftersom vi hade haft oskyddat sex passade jag på att testa mig. Fick träffa en jättetrevlig barnmorska som pratade med mig om livet och underlivet, men vid undersökning inte kunde se något fel. Vilket förbryllade mig eftersom hela min fitta sved. Jag fick en salva utskriven i alla fall som kunde dämpa rodnaden.

Salvan reagerade jag på och svedan blev värre, det började klia igen och av någon idag outgrundlig anledning fortsatte jag att ha sex med min nya kille. Trots att det gjorde ont, men lite mindre intensivt.

Jag fick komma till samma barnmorska igen och hon kunde inte se mer än sist, annat än att jag var mer röd efter att ha använt salvan. Hon sa att jag skulle försöka smörja underlivet lite med olja efter toalettbesök och innan jag gick sa hon ordagrant ”Om det inte går över, eller blir värre, så lovar jag att du får träffa en gynekolog.”

Men smärtorna blev värre. Och tillslut gjorde det så ont att en morgon när jag gick på toa kunde jag knappt torka mig för att det gjorde så ont. Så, med barnmorskans löfte i huvudet ringde jag vårdcentralen. Telefontiderna var slut men jag tänkte ”Min fitta brinner, jag vill inte vänta tills imorgon!” så jag ringde till receptionen på vårdcentralen och berättade som det var, jag hade så förbannat ont i fittan att jag trodde att jag skulle dö och att jag blivit lovad att få träffa en gynekolog. När jag ringer vårdcentralen och berättar att jag blivit lovad ett gynekologbesök får jag till svar ”Vi har ingen gynekolog som kommer in för än om två veckor, men du kan få träffa distriktsläkaren, han är bra på det mesta.” När jag då blir arg över att jag behöver träffa en gynekolog och inte någon jävla distriktsläkare, och påpekar det löfte jag fått, och frågar om jag kan ringa en annan vårdcentral för att någon vårdcentral måste ju ha en gynekolog får jag svaret ”Nä, alltså, du är ju skriven på den här vårdcentralen och man kan inte byta bäst man vill förstår du.” Sen frågar hon ”Är det akut?”

Är det akut? Ja, jag ligger ju inte blödande med kulhål i bröstet, eller en hjärtattack, och jag kunde för allt i mig inte se hur akutmottagningen skulle ta mina fittproblem på allvar, så jag svarade kort och gott ”Jag kan inte gå. Så ont gör det.” Då får jag till svar ”Träffa distriktsläkaren, han är den enda vi har inne. Ring imorgon då växeln öppnar och be om att få tala med distriktsläkaren.” Tack, hej.

Jag satt med gråten i halsen när sköterskan la på. ”Ska jag behöva vänta ett dygn på att få hjälp när jag knappt kan röra mig till köket?” För att få träffa någon som ”är bra på det mesta”?

Jag googlade fram kvinnoklinikens nummer på universitetssjukhuset och ringde. En sköterska svarade och jag förklarade för henne vad som just hänt och att jag hade jätteont och att jag skulle behöva vänta två veckor på en gynekolog. Denna gång hade gråten tagit sig från halsen och ut i hela ansiktet. Sköterskan svarade att man behövde remiss för att få komma dit och att jag behövde gå genom min vårdcentral, och att de dessutom hade så dåligt med tider. Även hon frågade om det var akut. När jag nu upprepade samma sak ”Jag har så ont att jag knappt kan gå” fick jag en helt annan reaktion. ”Jag har en avbokad tid om 15 min, hinner du på det?”. På en kvart var jag där och fick träffa en gynekolog som kunde konstatera att jag inte bara hade en kraftig svampinfektion som gått obehandlad i veckor, utan även bakteriell vaginos, vilket var ovanligt att ha samtidigt, men kunde behandlas lätt med anibiotika och svampdödande vagitorier.

Jag behandlade allt slarvigt, fick mens och fortsatte ha sex, för jag tänkte inte på att det kunde ha konsekvenser.

Svampen gav sig och fittan började lukta som vanligt, men det gjorde fortfarande ont. Ibland efter samlag kunde jag ha ont i dagar. Jag var så arg på vården för att det var ingen som tänkte längre än ”Det är svamp, det går över av sig självt.” och ingen ville prata om varför det gjorde så ont. När jag flyttat till en ny stad med min pojkvän fick jag så ont efter ett samlag att jag bara låg med händerna mellan benen i sängen och vaggade. Jag googlade och fick fram en sida om vestibulit. ALLA symptom stämde. Allt. Samlag under svampinfektion. Sveda. Smärta. Även den lättaste beröring – smärta. Jag satt och grät i händerna för att jag insåg att efter totalt tre läkarbesök hade inget hjälp och ingen hade pratat om någonting ens likt det här.

Jag var inte skriven i den nya staden jag bodde i så jag ringde direkt till en kvinnojour inne i stan som jag fick komma till dagen efter. Där fick jag träffa en barnmorska som specialiserat sig på samlagssmärtor och när jag berättade om allt, smärtan, vårdbesöken, skammen och google-reslutatet så sa hon ”Du, vi sätter inget namn på det, det finns så mycket man hittar på internet som skrämmer en.” Och sedan förklarade hon precis vad det var, hur nervändarna växt ut och klumpat ihop sig, hur det inte var något annat fel på min fitta, att jag skulle hitta en bra olja att smörja med några gånger om dagen, gå och köpa mig glidmedel och inte ha samlag, men, inte sluta ha sex. Syssla med allt det där andra härliga.Hon var väldigt noga med att påpeka dock att det här var inte som bara gick över. Det krävs tålamod och en annan syn på sex. Men, hon bokade ett återbesök och gav mig alla handfasta knep jag behövde. Och det blev så mycket bättre. Efter bara någon vecka gjorde det inte ont att gå på toa. Hittade en kallpressad, lokalproducerad rapsolja som fungerade kanon, som förvisso fick min fitta att lukta lite gräs, men det smorde så bra. Samlag gick inte. Men det slutade göra ont hela tiden. Och det var så skönt.

Jag får fortfarande lite ont varje gång vid penetration, men om jag är ordentligt våt och har värmt upp slidmuskulaturen med lite knipövningar(ytterligare ett handfast knep från barnmorska n. 2) så kan jag utan problem ha skönt samlag. Glidmedel är min bästa vän. Men bitterheten över att aldrig kunna ta en snabbis, eller knulla 2 timmar i sträck, gör sig påmind ibland. Innan jag fick problem så fick jag aldrig ont, var aldrig torr. Kunde bli penetrerad hit och dit. Snabbis på toan. Jag önskar att någon, min mamma, barnmorska nummer ett, gynekologen eller bara någon som har en fitta eller vet hur det fungerar kunde tagit tag i mig, ruskat om mig och sagt ”Knulla inte med svamp, använd inte för stora tamponger och DET FINNS NÅGOT SOM HETER VESTIBULIT OCH ÄR JÄTTEALLVARLIGT OCH GÖR SKITONT!” någon gång under den första månaden jag sökt hjälp. Det kändes helt ärligt som att mina problem inte togs på det minsta allvar.

Nu, så fort någon av mina vänner eller någon bekant berättar om att de har samlagssmärtor väller jag ur mig alla tips jag fick av barnmorska nummer två och säger, gå till en kvinnoklinik och kolla upp det. Ta med dig pojkvän och gör det!

Om jag någonsin får en dotter kommer jag att vara den jobbigaste, pinsammaste morsan någonsin, som bara pratar fitta och sex med sin unge, men ordet måste ut. Om hon får svamp eller sveda när hon har partner kommer jag skrika ”BLI INTE PENETRERAD!”.

Så, that’s my story. Lite långt, men jag behövde få med allt.

9 thoughts on “Fittsmärtor

  1. Nu orkade jag inte läsa hela inlägget men måste säga att jag tycker vården är fullständligt pinsamt kass vad gäller vestibulit (och inte bara det för den delen) och INNAN man uppmanar folk att söka vård så tycker jag man ska göra någonting åt den sjuka-vården först! Jag är så trött att som patient att få höra att jag måste ”stå på mig” och göra dittan och dattan. Nej det är inte JAG som ska göra något, det är vårdens ansvar att göra sitt j***a jobb för i h***’te. (ursäkta svordommarna)
    Som det är nu så får man bättre vård av att googla än att fråga sin barnmorska. Känns det rätt? Vad säger barnmorskorna om detta?

  2. Hej! Jag blir riktigt ledsen när jag läser det här, jag har haft massor med svampinfektioner och tyckt att det har varit ett helvete. Men jag kan inte ens tänka mig den smärtan som dom kvinnor med vestibulit måste utstå. Det känns så otroligt tråkigt och frustrerande att läsa om hur vårdcentraler och akutmottagningar inte tar en på allvar när man kommer med sina fitt-problem. Fittan är ju det värdefullaste som finns, då ska vi väl för fan få hjälp när vi behöver! Men det är i alla fall skönt att läsa om hur det till slut löser sig.

    Det är alltid lika skönt, befriande och lyckosamt att få läsa alla era inlägg på FFF. Jag är så otroligt glad över att jag har hittat er blogg och jag läser inläggen flitigt. Massor med fitt-kärlek till er alla! Puss och Kram!❤ / Lovisa Sannasdotter

  3. Jättebra och viktigt skrivet. Jag ska själv bli barnmorska, har aldrig upplevt samlagssmärtor, svamp eller vestibulit och känner därför att jag måste lära mig allt om det.

  4. Wow. Stäm dom jävlarna, vad arg jag blir när jag läser detta. Jag har haft svamp men aldrig hört att man kan få vestibulit om man har sex under tiden. Rena turen att jag klarat mig alltså

  5. Jag känner igen det här så himla mycket!! Jag har haft återkommande urinvägsinfektioner så när jag började få ont i fittan förra våren var jag helt säker på att det var det. Första gången på vårdcentralen fick jag penicillin utan provtagning, andra gången fick jag svaret att testet var otydligt med de gav mig ändå penicillin.. Tredje gången fick jag vet att det inte var uvi, men ingen kunde heller säga vad det då var. Jag testade mig för könssjukdomar men inget gav utslag. Jag hade också så ont att jag var tvungen att ligga i fosterställning och gråta efter sex, och ibland även medan jag hade sex så jag fick avbryta. När jag gick till min gynekolog såg hon bara på mig och rekommenderade sedan olja och glidmedel liksom för dig. Gick till vårdcentralen och fick remiss till en annan gynekolog som inte heller såg något fel på mig. Då hade det dessutom gått så lång tid att smärtan hade blivit bättre. Att INGEN kunde svara på vad det var för fel på mig var så fruktansvärt frustrerande. Det blev bättre efter ett tag, när jag insåg att jag inte kunde ha omslutande sex på samma sätt som förut, men jag kan fortfarande få ont och ibland när jag tvättar mig eller torkar efter toalettbesök och jag kan inte använda tampong längre. Varför är fittan ett så stort mysterium????? Alla blivande barnmorskor och gynekologer och personer i allmänhet borde läsa denna blogg. Tack för att ni pratar om detta!

  6. Tack för att du delar med dig av detta, eftersom ingen informerar om sådant här någon annanstans…

  7. Fantastiskt viktigt och enormt bra att du delar med dig! Jag rekommenderar den här bloggen till alla fitt-personer jag träffar på, här finns alltid någon viktighet att läsa..

  8. Det där kunde lika gärna varit skrivet av mig. Känns både skönt och fruktansvärt hemskt att jag inte är ensam. Det är verkligen samma story rakt igenom.
    Kärlek till dig och kärlek till den här bloggen!

  9. Jag grät när jag läste detta. Grät över att du ska behöva utstå sådan smärta. Grät över vården som inte kan och har tid. Grät över att du är så stark och grät över att du kommer bli världens bästa morsa! Stay strong girl!❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s