Skattkammaren

Tips om fittig krönika av Maria Sveland:

”Här finns en skattkammare av handfasta tips och ren och skär sexualupplysning för alla er som tydligen inte vet att klittan sitter mitt i fittan…”

skammen om fittan och fittvården

Jag kollar på Uppdrag Granskning om en bristande vård, inte överraskad, men likväl arg. Programmet heter Skammen och handlar om kvinnor som genomgått vaginala förlossningar fått komplikationen sfinkterruptur (att spricka hela vägen från vaginalöppningen till analöppningen), men, utan att få korrekt vård, diagnos och efterbehandling – bara på grund av skammen. Vafan är det här, vilken skam? Jo, det osar av skam, i varje jävla vrå. fitta skam, dålig kvinna skam, fyfan. Jag är inte arg på de barnmorskor som inte vågar uppmärksamma sfinkterrupturer p.g.a. eventuella repressalier från chefen och kollegorna, nej nej, utan jag är arg på det kvinnofientliga samhälle som liksom är sjukdomen på dessa symptomen som dubbel och trippelbestraffar hit och dit utan konsekvenstänkande. Se programmet, många perspektiv lyfts och målar fram bilden av ett mycket större problem än bara en bristande fittvård.

 

Nashville Pussy

Ibland blir en så besviken, när liksom peppen av att hitta ett  blues/metal band som heter Nashville Pussy med hard-ass brud som liksom äger scenen med gitarren men där texterna är inget annat är misogyna och patriarkala. A band not worthy of their name, I would say.

för lite fitta?

Short note to self:

Jonas Gardell, din nya bok Torka aldrig tårar utan handskar är viktigt och jag gillar dramatiseringen på SVT. Men när du uttalar dig såhär i Faktum så blir jag besviken. WTF?

Kritiker hävdar att ”queer” blivit en politisk ideologi snarare än en sexuell identitet. Jonas fnyser:
– Det är ju så löjligt! Hela queer-grejen. Det var ju jag. Hela jag var ju queer. Sen kommer några satans akademiker och snor begreppet och gör det till en teoretisk disciplin. Grejen var att vi inte ville bli definierade och sen ägnar de hela sin karriär åt att bygga en identitet av det. Ett antal brudar som slickat minimalt mycket fitta för att ha rätt att kalla sig flator!

menskoppar and hormonfria preventivmedel taking over the world

Menskoppens genialitet har väl ingen gått förbi, och den kan förespråkas från en rad oilka perspektiv alltifrån den egna kroppen till den stora världsmiljön. Denna radiointervju från Centralen i Radio Dalarna bjuder på massa gottigt, bla en ny utformad menskopp som tar upp mer blod och är helt spillfri (!). Sen så det ny-gamla pessaret, som bland annat FemCap tillverkar, som jag bara måste prova!

För låt oss va lite ärliga, att tillgång till preventivmedel (och menar jag främst hormonmedel för det är det, det nästan uteslutande handlar om) ofta ses om en jämställdhetsfråga och SRHR-fråga (Sexuell, Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) både i Sverige och Världen har hamnat lite om bakfoten. För varför skall hormonmedel (som ja, i vissa fall vara kroppen behjälplig) vara en rättighet att så ihärdigt kämpa för då den i så stor del utsätter kroppen för så mycket skit?! Jag säger inte det att det inte skall vara en rättighet att få, eller en viktig kamp i sig, bara det att perpektivet hamnat lite fel och nästan kontraproduktivt då det är i sig bara är ett fortsatt led i hur fittbärare oftare missgynnas och utnyttjas. Varför är kampen om ett preventivmedel som förtrycker våra kroppar en sådan självklarhet? Ja, många mår bra, eller har inga nasty biverkningar av hormoner, jag är själv en av dem, men för det tycker jag inte det känns rätt! Preventivmedel för kukbärare blev aldrig något, inte för att det inte gick rent biokemiskt att fixa utan av en rad andra anledningar. Och så kopplingen till den biomedicinska och kapitalistiska marknaden, varför förespråka ett världsomfattande preventivmedel som är hållbart och inte konsumtionsdrivet!? (Obs! ironi!)

Hejja menskopp och nya pessar, ni kan kanske till trots bli våra kroppars och fittors frigörelse! 

Hacker med fitta

Sökes: En hacker med fitta*

Uppdrag: Att med valfria medel (för)störa sidan fjortisknull.com som på sin hemsida uttalat normhetsar, bidrar till en fitt-degredering, fitt-förtryck och sexism i allmänhet. De utger sig för följande ”Fjortisknull är en riktigt skön svensk porrsida där du ser när tonåringar får lära sig knulla! Perfekt för dig som gillar när det är tight och klämmer åt ordentligt! Här får du se unga tjejer som har sex med killar i sin egen ålder till äldre och erfarna män som lär den ha sex på riktigt! Se de oerfarna tjejerna lära sig ha sex i olika ställningar och se hur de får lära sig ta sperma i munnen för första gången. En sperma-sväljar-skola!”

Lön: En fitt for fight väska

Är det dig vi söker? Maila in din intresseansökan till fittforfight@gmail.com

*syftar på power-fittan (”det är fanimej fitta i dig”), inte nödvändigtvis en biologisk fitta

Hej FittO

Jag är en vuxen kvinna som vill anmäla mina föräldrar till dig, fitt-ombudsmannen.
När jag var barn kallade min mamma och pappa mitt kön för stjärt. Kort och gott. Inte framstjärt eller så utan bara stjärt. Mina färäldrar ville inte heller i sann 70-tals anda att det skulle vara så stor skillnad på pojkar eller flickor så de kallade mina underbyxor för kalsonger. Men det är en parentes. Det är det här med stjärt som blev knas.
När läraren i skolan sa ”sätt er på stjärten” blev jag sjukt förundrad. Hur skulle jag göra det? På en stol i skolan? Och vad skulle killarna sätta sig på? Sen fick jag höra att en kunde få mask i stjärten. Jag blev livrädd! Missförstånden bara hopade sig tills en dag, jag vet inte hur gammal jag var, då jag förstod att stjärten var rumpan.  Det satt i länge, faktiskt fortfarande lite kan jag märka ibland. Och bästa FittO, med införandet av snippa som ord för barn när en talar om kvinnans könsorgan kanske detta är ett problem som tillhörde historien. Men hur kunde mina föräldrar vara så olagliga så de kallade min snippa för en annan kroppsdel. Du får gå till botten med det och jag ska lyfta frågan till min mamma någon gång. Tack och lov säger hon snippa till mina barn ( men jag kallar min dotters underbyxor för kalsonger…)
Med vänlig hälsning en fd förvirrad 33-åring.

Har ni kära läsare spörsmål som FittO kan tag i så tveka inte, hör av er!

Penis v/s Breast – where the fuck is the vagina?

Idag gick jag och min partner in på Presstop, och vad skådar våra ögon… eller vad skådade INTE våra ögon?

Finnes

The big Penisbook 3D och The big book of Breasts 3D

Saknas

The big Vaginabook 3D (!)

Det här är ju inget nytt, att kukar mäts med just bröst som sexuellt organ. Bröst v/s kuk. Om nu denna Penisbook skall finnas så ska väl den rättmätiga motståndaren vara Vaginabook, kuk och fitta är ju något för alla oavsett sexuell preferens. Se även allt annat kodat i denna 3D uppgörelse, rosa bakgrund v/s blå bakgrund. Retuscherad till lämpligt överdriven storlek samt förpackat i ett möjligen kaukasiskt fodral. Skåda normer i dess esse. Jag har ännu inte vågar kollat inuti, men rädsla för att förstöra min vecka.

Nåja, önskar er därute att göra en fittbok i 3D med lite normperspektiv, jag skulle köpa till mig och min partner. Och medan ni håller på kan ni göra en kukbok i 3D också, skulle köpa den till oss också. Både kuk och fitta, så vill vi ha det (ibland bara den ena eller den andra). Brösten kan skippas, ingen av oss är intresserad av dem.

När det är helt jävla svart därinne, del 2

Jag träffade en gynekolog för att snacka svampinfektion och passade på att prata om pms och nedstämdhet. Det är väl lika bra, tänkte jag.

Svaren jag fick var inte så givande. Han valde att tolka det som att jag är deprimerad på heltid, men det är jag inte och jag är inte intresserad av att medicineras på heltid för något som jag är ibland. Han var en mycket trevlig man, säkerligen mycket kompetent, men han pekade hela tiden bort från sig och sin verksamhet. Antingen kunde jag vända mig till psykvården vilket jag känner att jag drar mig för.

Han rekommenderade mig också att kolla vad som finns på apoteket, och så finns det ju en stor kunskapsskatt bland alternativmedicin. På frågan vad han kunde göra för mig började han svepande prata om hormoner, vilket jag snabbt klippte av och sa att jag inte ville ha. Och där tog förslagen slut.

Känns ju lite bakvänt att gå till apoteket för att kolla runt när jag för en stund sedan satt inne hos en läkare som inte kunde erbjuda mig något vettigt. Vårdsverige, när ska du överraska mig positivt? Du gör mig såhär trött:

När det är helt jävla svart därinne

Jag är i begrepp att göra slut med min partner. Och att avsluta alla mina nära relationer. Om några dagar ska jag få mens.

Ja, såhär ser det ut för mig kanske en till två veckor i månaden, med varierande styrka. Jag behöver kanske inte ens berätta hur oerhört trött jag är på det. Jag kan inte se folk i ögonen, jag känner förakt för de flesta människor och är relativt säker på att de känner detsamma för mig.

Igår befann jag mig i en hälsokostaffär och frågade om de hade några tips, något piller jag kunde ta för att lindra depressionskänslorna vid pms. Jag tycker att jag var tydlig: depressionskänslorna. Den hjälpsamma expediten kunde inte relatera till mig eller inse sin kunskaps begränsningar och plockade fram burk på burk med smärtlindrande medikament, jag sa nej, jag syftar inte på kramp, jag syftar på depressionskänslor, hopplöshet och så vidare. Fysisk smärta, bring it on, jag kan hantera det. Och att jag blir såhär varje gång jag ser ett gulligt djur är väl också okej:

Det känns också ok att jag blir skitförbannad plötsligt. Ge mig bara något mot att jag tappar livslusten, att jag längtar efter Melancholia, att jag inte tycker att något verkar roligt. Ingenting. Då väljer expediten att plocka fram en burk med något som är lugnande. Ja, det var inte det jag frågade efter heller. Jag är LUGN, jag är för fan helt passiv. På varje burk står det dessutom något om klimakteriet, alla burkar är dunderfyllda med hormongrejer. Nej tack. Jag kommer ihåg hur det gick när min mamma gav mig en burk med linfrökapslar som var anpassade för kvinnor. Jag blev helt bananas av att äta dem. Helt hysterisk och ohämmat grinande och ba ”vad är det som händer med mig?”.

Det finns några saker som hjälper mig i de här situationerna, och det är olika former av distraktion:

att träna, men det kan jag inte göra oavbrutet

att umgås med folk som jag gillar men inte känner så väl, då stänger jag in de där känslorna lite. Men att väl komma iväg och träffa någon är i princip oöverstigligt

ibland kan det funka att hänga med mina vanliga kompisar, men det är lite som rysk roulette, det kan bära eller brista

Nu sitter jag här med en broschyr med Dr Bachs blomessenser ”Vitaminer för själen”. De ”fungerar även utmärkt på små barn, djur och växter”. Det blev ingen hälsokost för mig, det känns som en jävla djungel. Om någon av er har ett tips eller två på vad en kan ta sig till när det ser ut såhär i huvudet

så vore jag mer än tacksam.